Navelsträngar och en stad utan sorg

Idag har jag och min handledare varit på invigningen av Nationella Navelstränsblodsbanken på Karolinska sjukhuset i Huddinge.
Det hela började med diverse forskare, läkare och barnmorskor som pratade om stamceller och vad man kan göra med dem. Väldigt intressant (tyckte jag) men ni tycker väl säkert inte det så jag ska inte tråka ut er. Sist höll Mark Levengood i ett litet anförande och sedan fick han klippa en navelsträng gjord av sidenband. Mark var helt klart dagens höjdpunkt. Det var många svenska, en norsk och en finsk och finnen vann överlägset!
Mark berättade en saga som han brukade höra när han var liten den gick ungefär så här:

Det var en stad som var helt utan sorg (Bagdad). Alla människor i den staden var lyckliga och de hade en kejsare som var rättvis. En dag var kejsarens favoritslav ute i trädgården och gick. Då mötte han plötsligt Sorgen som sträckte ut sin hand mot honom. Slaven sprang allt vad han kunde in till kejsaren och sa:
-Jag har precis mött Sorgen. Han är i trädgården och han har rört vid mig. Låt mig nu genast lämna Bagdad och fly till Damaskus så att inga fler blir drabbade här. 
Kejsaren sa då:
Ta min vita häst så är du i Damaskus till kvällen.
Slaven gav sig genast iväg och kejsaren gick ner till trädgården och där stod Sorgen. Kejsaren röt åt honom och sa:
Hur vågar du skrämma iväg min favoritslav på det viset?
Sorgen sa:
Det var inte meningen att skrämma honom. Jag lyfte min hand mot honom för att jag blev så förvånad av att se honom. Vi skulle ju inte ses förrän ikväll, i Damaskus.

Efter att Mark berättat denna saga sa han att vi aldrig kan springa ifrån sorgen och att ända sättet att möta den är att springa igenom den. Detta tyckte jag var väldigt bra sagt. Det hade inget med navelsträngsblod och stamceller att göra men det var tänkvärt. Så... tack, Mark!

För övrigt tycker jag att det är bra att donera navelsträngsblod, så gör det! (Det går endast på KI Huddinge och ett sjukhus i Göteborg)

Frid!